Företagsfrämjande starkglögg

Jag FATTAR inte grejen med företagsjulfirande...

Hela det här: tjohopplahej nu älskar alla kollegor varandra och chefen är rödrosig om kinderna och bjuder på dyrt käk och lekar tomte med en kasse full av paraplyn med företagets logga på, (eller okarismatiska chokladaskar/nån kass gammal utgåva av nåt bortglömt litterärt storvek från -97 i pocketupplaga). I minst en vecka före julledigheten går alla runt i en pepparkaksdoftande yra. Man klappar och klappas på axlar och förfriskar sig med kletig ischoklad och starkglögg i personalpentryt under lunchrasten.

Automatiskt hänger man liksom med i cirkusen, man vill ju vara en trevlig arbetskamrat. Man kanske skippar tomteluvan (svar: JA) men har likförbannat ont i käften av för stela leenden och ont i magen av för mycket pepparkakor liksom. Detta trots att man innerst inne inser att allt är fet jävla fejkad lyckokosmetika.

Egentligen tänker man ju bara FAAAAAAAAAAAAAAN va skönt att slippa skiten ett tag och att få fira ledighet utan att se samma face och höra samma uttjatade anekdoter och tjafs varje everyfuckingday! Men ingen säger nåt. Så jävla svennefegt.

(Sen på julfesten, sista dan på jobbet, så spårar det och ens riktiga känslor kommer fram och man råkar bli lite full och råkar säga lite för mycket och råkar dra upp gamla konflikter och råkar kalla sin kollega diverse kränkande saker. Dagen efter har man en bakfull bitter eftersmak av granbarr och lutfisk i käften och skäms. True Story.)

puss/ EC