rörd mamma

eftersom alla dissar mig just nu kan jag ju passa på att blogga lite. tycker ni inte att det är av sedvanlig toppkvalitet, kan jag förvarna om att jag kan ha druckit lite. (obs lite, jag är väl ingen alkis.)

idag flög fåglis. ok inte asmycket, men det var ändå ett fantastiskt ögonblick. jag och max tappade andan och tittade på varandra med förundran, förvåning och salighet när fåglis tog sina första fågelsteg när jag släppte ner honom från min hand. såg du samma sak som jag? drömde jag? det var ett mycket stort ögonblick. vi jublade och blev så stolta. sen gjorde han samma sak igen när jag skulle sätta ner honom i hans låda. han växer så snabbt nu. ni ska se hur stora och fina hans vingar har blivit. det är som att han typ har växtvärk, för han stretchar och sträcker ut vingarna lite hela tiden. så söt. och typ trotsåldervägrar lite. vill verkligen inte alls bli matad längre, han kan själv. stolt och rörd!

snäll mamma

idag har jag badat min lilla fåglis! hans känns så himla ren nu. kammade honom tillochmed, så han blev fin. tror han tyckte om det, liksom kurrade typ. åh, ni ska se hans fula lilla hockeyfrilla! cool_bird_2010.
han är världens största mammagris nu. ska sitta i knät hela tiden och klättrar upp på mina axlar och leker med mitt hår. och skriker ashögt i mitt öra samtidigt. men det är ju kul. plus så sket han precis på mitt ben.




love 4-ever till fåglis!!!!!!1

m.

orolig mamma

igår morse (ja morse!) vaknade jag med ett ryck. ställde mig upp i samma rörelse och sprang ut till dörren i bara trosor. jag var helt säker på att det knackade på dörren. och att skulle vara fastighetsskötaren som hade vridit huvet av fåglis och nu skulle skälla på mig. öppnade sakta och försiktigt och tittade ut. där satt fåglis som vanligt. hade brutit sig ut ur sin låda och tittade på mig. innan han började skrika och springa emot mig som en flaxande galning.
jag har börjat drömma så himla mycket mardrömmar och hört konstiga ljud när jag ska sova sen jag fick fåglis. jag är verkligen livrädd att fastighetsskötaren ska komma och vrida huvet av honom! jävla känslokalla gubbe! inte för att jag har träffat honom eller vet nånting om hur han är, men jag kan tänka mig att han är den som vrider huvet av fåglis och sen vräker mig.
imorse vaknade jag och tänkte jag kunde "snooza" lite. men hörde ett ljud och hoppade upp med ett språng i alla fall. om man känner mig vet man att jag inte är den lättaste att få upp. (om du också har det här problemet kan jag rekommendera dig att skaffa barn!) men jag är så himla orolig för honom. jag sätter mitt eget liv framför hans. han är ju så himla söt!

m.

stolt mamma

jag har nu blivit med fågel. ett drömscenario för mig kan man tänka, som älskar fåglar. och ja, det är mysigt, det är det verkligen. men det är också hårt att vara ensamstående förälder. och samtidigt behöva jobba dubbla pass och även gå ut och roa sig ibland. puh! sen vet ju inte jag så mycket om hur man sköter om duvungar. men jag kör på känn och det har ju gått bra än så länge. måste mata honom genom att, med pekfingret, pressa ner maten i strupen på honom. han fattar ju inte att han ska svälja, den lille idioten. tror han mår bättre nu i alla fall. matade honom med massa bröd och levande usch skitäckliga larver igår. så idag var han pigg och kry när jag vaknade. han bor i trapphuset, och när jag kom ut imorse så hade han lyckats klättra ur sin stängda låda och sprang emot mig skrikandes och flaxandes när han såg mig. så duktig. igår kunde han inte klättra ur lådan ens när den var öppen. han växer så snabbt :')

duvbebisar är så fula <3

puss från världens bästa mamma marty.