livets quiz

För några dagar sen fick jag höra att jag var lik Lindsay Lohan. Vete fan om jag ska ta det som en komplimang eller en fet förolämpning....

/EC

bra humör

jag mår så jävla bra just nu. det är synd att jag inte skrev igår, dagen efter personalfesten, hur dåligt jag mådde, så kunde ni se hur det vänt. igår mådde jag fruktansvärt dåligt, oerhört mycket ångest. det var botten. och idag är allt så jävla bra. jag skyndar mig att skriva nu, så det inte ska försvinna. gick inte ens in på min mail först. vill ju va up to date. snart kanske jag mår dåligt igen. eller sämre i alla fall, för så här bra kan man faktiskt inte må jämt. känner hur det börjar avta nu, så nu slutar jag skriva.
mm livet e gött. och snart är det jul.

hejdå, jag älskar er alla. just nu i alla fall. PUSSAR OCH KRAMAR

m.

R Pattison shoppar ekologisk frukt

Jag förstår verkligen inte grejen med Twilight. Såg första filmen med Marty i vintras och skrattade högt åt skiten.
Hur kan klyschiga böcker som är skrivna av nån kysk mormontant (som inte vill att vi gökar förräns efter äktenskapets holy lagar avlagts, varpå Edward å Bella bara touchar sina påklädda kön lite subtilt mot varann i filmen)göra braksuccé?!

Alla förpubertala tjejer på skolan där jag jobbar är totalt fanatiskt fascinerade av skiten, och det vart big time ramaskri när åldersgränsen till nya movien först var satt till 15 år. Nu kan ju, som alla tidningar redan kört femtio lättsådla löpsedlar om, alla som är äldre än elva jordsnurr se New Moon på bio. Tjohoo!

Själv drömmer jag bara mardrömmar om Eddieboy-vampyren. Hans bleka stela face med Nick Carter-putiga läppar stirrar på mig från varenda busskur dagtid, och förföljer mej sen i sjuka nattliga visiter framåt småtimmarna.

I natt stod han (i min dröm asså) på Konsum i Björkhagen och skulle shoppa två KRAV-bananer. Det här börjar bli sjukt. Betyder det att jag också är besatt av Twilight?! Fast typ freudianskt undermedvetet?

Scary
/EC

Bitter men tacksam

Vaknade i morse av d-takt från mobilen och kände att jag ville dö.
Verkligen bara DÖDEN DÖ.
Vända mig om i sängen och aldrig mer resa min feta kroppshydda.
Efter en timmes snoozning mådde jag fortfarande lika kasst. Novemberoväder och ont i kroppen.
Tillslut orkade jag resa på mig. Åt tre skedar filmjölk och ville spy. Stod i brännhettduschvatten i tie minuter innan jag orkade klä på mig.
Mörbultad och Mötley i hörlurarna på tunnelbanan mot Skarpnäck.
Men ändå gudomligt tacksam över att ha ett jobb. Att få komma till en arbetsplats där jag möts av grymma kollegor som jag kan klaga i gemenskap med, dricka kaffe eller kontorsstolsrace:a.
Skulle jag vara arbetslös skulle jag bli så fruktansvärt deprimerad.

Det skulle sluta med att jag drack jäger varje kväll på Le Mysingen i K-torp för alla socialbidragspengar och tillslut skulle jag dö av övervikt efter att ha ätit för mycket pulvermos i sängen framför nån sunkig Tvshopsreklam som lovar tvättbrädemagar och sexiga biceps.
Huaaah.

tacka fan för att man har ett jobb.
/EC

för nykter för ofta

jag måste prata mer. jag har ångest. den gör ont. det mesta av den kommer sig av att jag inte är på astro bar med roy och juden och dricker jäger och spyr. lite av en annan grej och lite av att jag har en asjobbig blind date imorgon (inte en riktig blind date, för vi har ju träffats och hånglat en massa, men han var jättesminkad (twas halloween, fast han är nog ett freak på riktigt också), så jag har ingen aning om hur han egentligen ser ut, eller hur gammal han är usw) och lite av en massa andra grejer. det är mycket ångest nuförtiden. och jag vet vad lösningen är; att supa mer. jag super ju för lite, det är inte bra för hälsan. och så ska jag städa mitt rum och lära mig tyska. skaffa nytt jobb. men framförallt, supa mer. krya på mig.
puss och gråt,
m.